Usch, nu när jag sitter här ensam tänker jag på hur mkt jag har inom mig. Mycket jag känner över folk som jag egentligen bara vill spy över dem. Ingen har gjort något nu. Men genom hela mitt liv. Det här är bara ett tyck synd om mig inlägg. Men klart man undrar vad det är för fel på mig när man får typ 5 panikångest attacker på en dag. Något står inte rätt till då. DÅ börjar man ju fundera. Och jag tror det är för att jag har för mycket känslor inom mig. Men skulle jag börja vräka ut dem skulle det bara bli missförstånd och bråk. Det skulle bara leda till värre saker.
Usch, det är jobbigt att ha så mycket att vilja säga fast man inte kan. Det är egentligen inte alls synd om mig. Det finns ju de som har det mycket värre. Men det är INTE kul att få panikångest attacker. Jag är van vid dem, fått dem sen jag varit liten, men rädslan idag är att jag inte längre kan kontrollera den som förr....