När jag var liten, typ 6 år. Flyttade en finsk familj in på våran gata. Dom kunde bara några svenska ord.. Först vart jag kompis med robert, och min syster med angelica. Men sen blev Angelica och jag bästisar. Vi var med varandra jämt. VI har gjort dom mest knäppaste sakerna med varandra. Angelica var en busig tjej som lärde mig mycket svärd ord och saker inom vuxenvärlden haha. Senare flyttade jag till huset brevid henne så vi knackade ofta på hos varandra. Vi gick på berga discona, var dom coolaste där, haha. var med kompisar och gjorde saker man inte bör göra i våran ålder. MEn kul hade vi iallafall. Jag har brev jag fick av henne hon la i vår brevlåda, som tex ett där hon säger förlåt för vi bråkat, jätte gulligt haha. Men iallafall. Vi är inte så nära längre, men vi kan fortfarande prata som förr. Vi är som vanliga vänenr igen när vi träffas. Som inget har hänt utan att vi bara har nytt att berätta. Angelica är en otroligt stark fin tjej. Det är tråkigt att vi har andra vänskapskrätser och jag har martin nu och jag har nästan inte tid för någon vän alls. Men angelica fångade iallafall mig som vän direkt. Jag ville vara som henne. Hon var som en stora syster. Min personlighet är lite formad efter hennes, vi växte upp tillsammans. Jag kommer alltid se henne som en syster, Blodsyster haha. Vad som än händer komemr jag ställa upp på henne och finnas där som jag vet att hon också kommer, Jag älskar dig Angelica När något dåligt händer dig gör det ont i mig.